Just nu är jag lite off. Halkade i torsdags och slog i knät. Min ländrygg smärtar och pga av snökaoset förra veckan fick jag ställa in min tid hos kiropraktorn för jag kunde inte ta mig dit. Mitt bäcken värker. När kroppen gör ont tär det även på sinnet. En outröttlig 3,5 åring gör inte det lättare att leva med en kropp i smärta.
Vad har nu detta med julen att göra? Har ni surfat fel och hamnat på en annan blogg?
Nej då. Det är när jag mår så här mitt i vardagen, en månad före lucia, som min kärlek till julen verkligen gör skillnad. Då får jag tända ljus, baka saker med saffran, planera julklappar, fundera på mina blomsterarrangemang, smaka årets smaker på pepparkakor/glögg/skumtomtar och titta på julfilmer. Fly in i en magisk värld! Där livet är underbart och härligt!
Att dessutom kunna föra allt det underbara vidare och se dotterns ansikte lysa upp lika mycket som mitt när vi sjunger julsånger eller ser att julbelysningen kommer upp ute på stan, magiskt!
Krya på dig!
Tack snälla!
Oj, ta hand om dig och sätt M framför en film ;0)
Tack vännen! Det gör jag, hon är som lyckligast när hon får se Alvin och gänget 😉
Att ha ont, smärta, är slitsamt, och små barn kräver sitt.
Krya på kroppen, håll humöret (om det går) på toppen!
(Håller med Charlie – pigga treåringar kan man ibland behöva sätta framför en film, för trots att det kanske skaver i en själv, så kan det underlätta en stund.)
Tack snälla! Jag ska till kiropraktorn på onsdag så kämpar på till dess.