Motgångar och längtan

Jag har skrivit om det förut. Min dröm om en altan på framsidan. Jag ser framför mig en träaltan med räcken, en liten trappa och att få bygga in den fula luft/luftfläkten. Hur jag skulle linda vackra slingor runt överliggaren på räcket till jul! Hur bocken skulle stå där uppe på altanen och välkomna alla till adventsfikat!

Förra året tog jag kontakt med en snickare men jag valde i slutänden (pga det fortsatt ovissa läget och således hur det skulle se ut med anställning osv) att vänta ett år till. Så i år tog jag in offert och det var inte billigt! Han kunde heller inte lämna offert på materialet då priserna på trä ändras från dag till dag (läs svindyrt eller ännu mer svindyrt). Blev också dyrare eftersom jag inte kan utnyttja ROT avdraget då jag bor i bostadsrätt och marken inte tillhör mig utan föreningen.

Jag suckade och började tänka om. Kunde jag inte göra något av alla betongplattor som mamma och pappa har över? Jag började titta på det. Men att göra det ordentligt kräver massor av jobb samt att man måste padda för att få det att ligga bra. Man kan hyra padda men jag lär inte få in den i bilen och har ingen dragkrok osv. Ja ni hör. Krångligt. Och tungt för min kropp som ändå har diverse problem. Så jag tog in en offert från en firma som gjorde reklam för sig på FB. Där stod det att de tog alla typer av jobb, små som stora och alltid fast pris. Han kommer ut för att titta på jobbet. Och tyckte det var svårt för det är ett så pass litet jobb… Suck. Men han lämnar i alla fall offert. Där han missar två saker som vi pratat om, sånt stör mig alltid. Och det var minst lika dyrt som träaltanen som ju ändå är drömmen egentligen. Så jag tackade nej.

Ska drömmen om ett ställe att sitta i morgonsolen och äta frukost gå om intet? Jag förstår att priserna styrs av efterfrågan men jag har ingen lusta att betala närmare 50 tusen för en plats att sitta och äta frukost och fika några månader per år.

Nu lutar det åt att jag gör en tillfällig plats själv med plattorna jag har. Gräver ut lite, lägger duk och plattor på det. Det kommer absolut inte hålla många år men det är det som får bli nu. Jag kommer inte förstöra mycket om jag vill återställa senare. Bara lite gräsmatta och det är lätt att så ny.

Jag har börjat med att gräva bort rabatten jag anlade intill husväggen för ett par år sedan. Den tog sig aldrig för det kommer typ inget regnvatten dit har jag insett. Och jag har noll lust att vattna blommor om jag inte måste. Jag sparar gärna det vattnet till sådant jag kan äta och det odlar jag på andra sidan huset.

Sen börjar faktiskt en liiiiten längtan kicka in. Längtan till Juliafton. Men även till advent. Kanske triggat av att jag och Moa igår började läsa kapitel 1 i boken Hemligheten i Helmersbruk av Eva Frantz. Vi har fått låna den av Moas bff och den är redan efter ett kapitel spännande! Bådar gott. Återkommer med recension när vi är klara.

Bild lånad från förlaget Bonnier Carlsen

Lämna ett svar